Det finns i olika länder en mängd olika högtider baserade på bland annat religion eller andra kulturella företeelser. Även innan de kristna högtiderna infördes i Sverige hade vi redan sedan tidigare så kallade hedniska högtider, där de firades saker som att vi baserat årets mörkaste dag och att ljuset åter är tillbaka. Det finns inte bara kristna högtider utan även kristna traditioner. Några av de saker många medlemmar till den Svenska kyrkan gör idag, även fast man inte anser sig vara speciellt troende och inte går regelbundet på kyrkans gudstjänster, är bland annat dop, konfirmation och vigslar.

Genom dopet blir man en del i den kristna kyrkans gemenskap och även medlem i Svenska kyrkan. De flesta som döps är småbarn men men det finns ingen gräns för när man får döpas eller inte och det kan alltså ske senare i livet. För många är dopet en symbolisk gest över att barnet får sitt namn. En del som inte vill döpa sitt barn i kyrkan har istället någon form av namntillställning. Efter dopet är det vanligt att man har en mottagning med mat, fika och presenter till barnet, där barnet får dopgåvor av de närvarande gästerna. Att hitta de perfekta doppresenterna är inte alltid lätt, men många tycker att man bör ge någon typ av present som kan följa med barnet hela livet eller till och med komma till användning när barnet är större.  Konfirmationen kan ses som ett aktivt ställningstagande om att man vill fortsätta vara en del i den kristna gemenskapen, och brukar genomföras när man är runt femton år. För att konfirmeras krävs det att man är döpt. Är man inte redan det så brukar man döpas i samband med konfirmationen, vilket inte är speciellt ovanligt. Även efter konfirmationen är det vanligt med någon form av mottagning med mat och presenter.